Well done!

Idag fyller min (italienska vän) Irene 20 år, till det säger jag Happy Birthday and Well done!! Det sist nämnda är nämligen hennes favorituttryck som hon också använder ett antal gånger i kvarten, men det är lika charmigt varje gång vill jag lova!

     
skoja inte! vad vi har klippt, klistrar och riktigt lagt ner våra själar på denna affisch.
Personlig, det blev den!!


Förutom här i huset, är nog Starbucks den plats där jag (tillsammans med au pair vännerna) spenderar mest tid. Det var också där som dagens födelsedagsfirande tog av stapeln. Ett super bra ställe, sköna soffor/fåtöljer, lagom hög musik, goda mackor/kakor och chai latten är inte att tala om. Men det är INTE bra för ekonomin... Man kan ju inte få allt.

Jag tror att den störta delen av den lilla veckopeng som jag faktiskt får, går till Starbucks. (Precis som parkering, mobilen och diesel. Så där lagom roliga saker att spendera sina slantar på.) Men vad ska man göra... som au pair har man (inte jag) så mycket till val. Hitta på något, det vill man göra, så som spendera tid med vänner. Men vart?

Alla (vänner) bor i olika delar av Salisbury (om inte utanför), varav det (för mig) tar mellan 15-30 minuter (med bil). In till "stan" kan alla komma mer eller mindre utan problem. MEN nu när det börjar bli kallt, då fungerar inte riktigt picknick i parken längre. Ett kafé blir helt enkelt dessvärre ett måste… jobbiga tider det här!


20101103 - ytterligare en onsdag

3 november, en till dag. Vardagen rullar på, rutinerna sitter där.

Några saker som inkluderar en (för mig) vanlig onsdag:
vaknar
gör lunchlådor
äter frukost med äldsta killen
leker
kör till/från skolan
diskar
städar
äter lunch
borstar håret
åker till/från college
stryker
åker till/från skolan
leker/gör läxan
kör till/från dagis
gör i ordning middag till pojkarna
skriker
diskar
äter något
diskar
går på toa
byter om
åker till/från fotbollsträningen
varm dusch
läggdags...

onsdagar har börjat bli liiiite hektiska om jag får så säga. Men idag hann jag med att prata en stund med systern min, vilket inte var helt fel. Att hon dessutom (antagligen) kommer dyka upp här i slutet av nästa vecka, ja det är inte heller det helt fel!!!


Den första november 2010





20101031

Den sista oktober (inte november). Nu sitter jag här, mår som jag förtjänar efter för lite sömn i kroppen. Kollade precis igenom bilderna som blev tagna under nattens gång. Vet inte om jag vill skratta eller gråta, eller bara le kanske? Nej nu ska jag kolla på film för att ladda upp inför "trick or treat" som jag ska följa med familjen på.
Undrar om jag ska ha samma utstyrsel som igår?


Är det halloween... så är det!


Halloween

Idag är det halloween... mina au pair vänner umgås och skrattar.  Föräldrarna här i familjen är på bio. Jag jobbar. Jag väntar på att bli avlöst av min post, så att jag kan umgås, skratta med vänner och ta på mig min nya mössa. Den är svart/vit randig, helt underbart ful. Jag kommer bli helt underbart fånigt ful (som vanligt?). När man sitter så här själv och tänker på hur kul "alla" andra i omgivningen har det. Det är då hemlängtan börjar smyga sig på så där extra mycket. Men snart så kommer jag hem till Sverige, för att stanna där.





Genom den brittiska djungeln

Det blev en springtur iallafall... eller springtur och springtur. Det gick väl bra de första 15 minuterarna. Men sen, tro det eller ej, så fick jag mer eller mindra släpa på Changa (hunden) efter mig, som inte alls ville samarbeta. Men vad bra tänkte jag, då testar vi den genväg som pappan i familjen tidigare försökt att förklara för mig. OJ, det skulle vi inte ha gjort. Trodde att vi aldrig skulle komma tillbaka igen. Lite att ta i kanske, men hjälp vilken djungel vi hamnade i! Önskar att jag hade haft med mig kameran. Nästan värst att ta samma tur igen, bara för att kunna spara minnet på bild också. Men så roligt ska vi inte ha det, tror jag! 1h senare hade vi trasslat oss ut ur ett antal taggtrådsstaket och brännässel- hav... Spännande var det iallafall.

Nu sitter jag här och väntar, väntar och väntar. Väntar på att middagen ska bli klar, så att jag kan åka och träffa tjejerna. Väntar på att naglarna ska torka, så att jag kan gå på toa. Väntar på att det ska sluta regna, så att jag kan sluta vara deprimerad. Livet är helt enkelt som en evig väntan(?).


20101029

Fredag, skönt. 

Då den äldsta pojken har lov från skolan har det har varit en lite annorlunda vecka även för mig. Men lite ändring i rutinerna tackar då inte jag nej till! Mitt i alltihopa så glömde jag dessutom bort min fotbollsträning i onsdags(?!). Så kan det gå..
Nu sitter jag iallafall här i sängen och överlägger att ta en springtur. Det är så äckligt grått och ruggigt ute... inte direkt lockande att sticka ut näsan i onödan. Men lite frisk luft gör ju alltid gott, eller?

Ikväll blir det antagligen (precis som igår) filmkväll, vilket ska bli helt galet skönt!


Solved!


observera. Jag hade inte ihjäl honom!


Blev till och med en rysare när han försöka springa tillbaka in i huset igen! Men det löste jag snabbt och effektivt genom att göra om processen igen. Dessvärre, så var det här antagligen det mest intressanta och spännande som kommer att hända mig idag. Lika bra att få dagen avklarad genom att sätta igång med sysslorna. YIPPIE!!!!


Today's mission

är att...

försöka ta rätt på den spindeln som jag har fångat i en burk. (Till hjälp hade jag en träslev.) I detta nu ligger denna burk upp och ner på ett trappsteg, spindeln ligger alltså under och kan inte ta sig ut(?). Nu är alltså frågan... hur jag ska få bort den här otäckt äckligt stora spindel från trappan, utan att låta han rymma?


Back in UK

Jaha... då sitter jag här i UK igen. Känns lite snopet på ett sätt, då min tanke från första början var att befinna mig på svensk mark just nu. Förvisso var jag hemma i helgen, men ursprungsplanen var att också stanna hemma. Men planer är väl till för att ändras på? Nu vill jag bara göra klart min kurs, besöka de ställen som jag vill se, umgås med mina nya vänner och få till ett riktigt bra avslut på det här!

Min helg hemma i Södertälje var i alla fall jätte mysig. Men som "vanligt" väldigt stressig. Hann inte med allt som jag egentligen hade velat hinna med. Jag måste börja acceptera att jag inte kan vara på alla ställen samtidigt... tråkigt men sant! Jag får helt enkelt ta igen det när jag kommer hem "på riktigt" i december. Mamman här i familjen sa det igår, "Vi måste börja kolla på datum, det är dags att boka din flygbiljett snart".




Tänk att jag nu har jobbat som en au pair i 6 månader, ½ år!!!!! Tänk att det i söndags var 4:e gången på 6 månader som jag landade i London...

Livstecken!

Jag lever. Men jag har ingen energi till att skriva mer nu. Lägger ut några bilder från i helgen istället. Helgen som mestadels spelderades under en mysig filt framför en bra film.



   


20101016 - bra dag för en springtur


Dock inte med den här skönheten


Trött och hungrig

Igår gick jag upp och jobbade kl.07:15, hade rast mellan klockan 18:10-18:30, slutade "jobba" kl.00:15. Den yngsta pojken var nämligen sjuk och kunde inte gå till dagis, vilket innebar att han fick stanna i huset med mig. Då föräldrarna skulle på jobb middag på kvällen, blev det sitta barnvakt som gällde för min del. Jag fick i och för sig pojkarna i säng strax efter kl.20. MEN bara för att de är i sängen, betyder det inte att de sover, eller den äldsta gjorde, den yngsta däremot...

Elin, I can't sleep
Elin, I'm cold
Elin, I'm thirsty
Elin.... what are you doing?
Elin, Elin, Elin!!!!
Elin, it's monster behind my door!

Det slutade med att jag fick krypa ner bredvid honom i sängen och vänta tills han somnat.


Gårdagen till ära... så såg det ut så här i "the play room"


20101013

Under hela dagen, har jag haft en känsla i kroppen, som att det varit torsdag... bra eller dåligt? Det vet jag inte. Men nu sitter jag här i sängen med nytvättade lakan och väntar på att somna. Är helt galet trött. Vaknade upp flera gånger under natten till idag, klarvaken och var redo att gå upp och jobba. Men då klockan bara visade 3, 4 respektive 5, så somnade jag lyckligt vidare. MEN sen när klockan ringde och gnällde att den var 6:45, då, då var det grus i ögonen så det knastrade om det! Hade det varit bättre om jag gått upp vid 5, när jag var klarvaken? Det vet jag inte heller... men om samma visa utspelar sig inatt, då, då ska jag fanemig testa!

Idag var jag för andra gången på min "English conversation class". Det var bättre den här gången, vi var hela 6 stycken! Varav 5 au pairer. Vi hade som läxa från veckan innan att förbereda ett tal om kvinnor och jämställdhet. Då jag har varit upptagen med annat som jag värderar högre på listan, vaknade jag upp imorse totalt oförberedd. Beslöt mig om att enbart prata ur egen synvinkel. Men det slutade med att jag gick till skolan med burka... ja faktiskt. Dock inte på mig, utan i en påse i handen!

Jag berättade nämligen för mamman här i familjen om min läxa, så vi började diskutera lite. Visade sig att hon hade mycket att berätta om hennes period då hon jobbade i Afghanistan. Även fast jag inte hade skrivit ner mer än ett par stavelser innan, så blev det faktiskt ett riktigt bra tal... faktiskt.




En precis lika dan burka som den mamman lånade ut till mig.
Den som känner mig, vet att det inte är mina ben på bilden!



och nej... jag vågade inte prova den!

It's just another manic Monday

... But I can't be late cause then I guess I just won't get paid
These are the days
When you wish your bed was already made

It's just another manic Monday, I wish it was Sunday
Cause that's my fun day, *I don't have to run day
It's just another manic Monday


Nej, måndagar är inte min favorit dag direkt.. speciellt inte efter en skön och händelserik helg!
Det var många planer som blev ändrade eller borttagna. Men i det stora blev helgen en super bra helg.

Fredagen gick vi ut, dansade och skrattade. Skönt att kunna köra "hem" och ta en oförskämd lång sovmorgon på lördagen. Lördagen som skulle ha spenderats i Bournemouth, men vi bestämde i sista stund att Salisbury återigen, fick vara bra nog.



Även fast den mesta delen av lördagskvällen spenderades i Irenes bil, där vi alla au pair tjejerna satt och pratade strunt om allt mellan himmel och jord, så blev den jätte lyckad. Då vi alla hade några glas vin i kroppen delade vi på en taxi och hade en sleep over hos Irene.



Igår, precis som de flesta söndagar, hade vi fotbolls match. Det var helt galet varmt, kändes som att det var i slutet av augusti eller ngt! Jag ska inte klaga, men usch vad varmt det var... Så långsamt tempo som matchen utspelades i, har jag inte varit med om på länge. Vilket kanske var lika bra, då mina hjärnceller fortfarande låg och sov. Vi var dessutom hela 11 spelade.... ingen vila här inte, men vi lyckades vinna med 0-8?


20101009

Min kluriga morbrors motto: Man får spela så bra, med de kort, man tyvärr har, i sitt enda liv.

Det ska jag börja ta efter i vissa sammanhang. Det är ju liksom ingen idé att börja fuska och ta fram kort ut skjortärmen. Fusk förlorar man bara på i längden. Det är något som jag alltid kommer hålla fast vid. Man ska ju inte låtsats att man är någon annan, än den man faktisk är. Vet inte om det är mer patetiskt än sorgligt... eller tvärt om.


Men jag ska inte spola "bättre sent än aldrig". Det, kommer jag aldrig göra!


sängen, sova

 
 


Värt att klaga?



Njaaa. Tror inte det va!!


20101007 - Ännu en fin morgon på landet


Jag vet inte riktigt hur fotbollsskorna kom in i bilden... men kände att jag ville dela med mig av dem.

Nu när jag ändå är inne på fotbollsspåret, kan jag meddela att jag igår hade en minst lika galen träningsverk i benen som dagen innan. Så när det var dags för gårdagens träning, staplade jag mig från bilden fram till fotbollsplanen, och vad är inte det första vi ska göra, om inte ett nytt BIPTEST! GAAAH, det kändes som att jag gick på styltor som var så där lite halv gamla, ruttet trä som är på väg att smulas sönder...
Vet inte riktigt hur det gick till, men jag lyckades mot alla odds komma till en nivå högre än sist. Tackade att viljan var med mig samtidigt som jag sakta kände att känseln i benen försvann för en stund.


Nu har mycket att göra…


Idag har det varit soool

Tar igen för gammal ost, och följer min före detta röda tråd som jag hade här på bloggen. Genom att lägga ut några utomordentligt fina (försök till-) hopp bilder, som jag tog med självutlösaren innan jag for iväg till College.




Min första lektion i min English conversation class var väl sådär. Vet inte riktigt vad jag ska skriva om den. Det var jag och tre till + läraren. Två andra au pairer, varav en som har varit här sen mars och har inte träffat någon annan än hennes au pair familj, bestående av en singelmamma och en 12 årig dotter. Den andra au pairen kom hit för två veckor sen. Den sista anhängaren i gruppen var en dam 45+, hon kommer från Estland men har bott här i 3 år och jobbar på äldreboende, jag kunde förstå ca. vart tredje ord hon sa. Det här ska bli spännande!!


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0