20101009

Min kluriga morbrors motto: Man får spela så bra, med de kort, man tyvärr har, i sitt enda liv.

Det ska jag börja ta efter i vissa sammanhang. Det är ju liksom ingen idé att börja fuska och ta fram kort ut skjortärmen. Fusk förlorar man bara på i längden. Det är något som jag alltid kommer hålla fast vid. Man ska ju inte låtsats att man är någon annan, än den man faktisk är. Vet inte om det är mer patetiskt än sorgligt... eller tvärt om.


Men jag ska inte spola "bättre sent än aldrig". Det, kommer jag aldrig göra!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0