20100617

Idag har jag ignorerat min förkylning och spenderat dagen i solen, hoppas bara att jag inte får sota för det imorgon! låg och solade och gjorde all strykning utomhus, under den klarblå himmeln. En gång under dagen kom det ett litet fjuttigt moln inom synhåll! Imorgon ska det regna igen...



Jag tror (peppar peppar) att jag har haft tur med mitt val av familj att jobba och bo hos här i England. De verkar liksom bry sig... som nu när Emelie mer eller mindre blivit "ut sparkad" av hennes familj, har föräldrarna i min varit jätte engagerade i att hjälpa henne hitta ett alternativt boende och jobb. Det visade sig att pappan i min familj, har en jobbarkompis som bor i ett kollektiv väldigt centralt här i Salisbury, där ett (av fyra) rum blev ledigt den här veckan - som hittat!!! Jag följde med Emelie idag och kollade på rummet, hon fick nycklarna och på lördag ska jag hjälpa henne att flytta in. Ibland får man ha lite flyt! Jag är som du kanske förstår överlycklig att hon stannar här i stan – då jag annars om 3 veckor skulle stå här utan någon som helst vän!
         Men tillbaka till att föräldrarna i min familj är hjälpsamma... bara en så enkel sak som att mamman här i familjen, trots att jag vet hur mycket hon har att göra, sätter sig vid datorn och hjälper mig att hitta hotell/vandrarhem i London(, inför min och Camillas tripp dit nästa helg). Eller som att pappan erbjuder sig att köra ner oss till busstationen en lördagsmorgon kl.07! Det verkar helt enkelt som att de verkligen vill att jag ska trivas, vilket känns galet skönt! Även fast jag som tillexempel i fredags bara ville börja gråta när jag förgäves försökte ge pojkarna sin middag - otroligt men sant så trivs jag!
         Men bara för att jag trivs här för stunden... så försvinner inte saknaden av allt och alla nära där hemma. Jag kommer ofta på mig själv när jag sitter och dagdrömmer, och tänker "undrar var hon göra just nu", "undrar vad han tänker på just nu", "jag önskar att han/hon vara här NU och delade den här stunden med mig" eller "tänk att få krypa ner i sin alldeles egna säng". Men jag vet att det snart händer, tiden flyger fram och snart, mycket snart kommer jag stå där hemma som att jag aldrig varit iväg (- dock förhoppningsvis otroligt mycket rikare på erfarenhet och engelska ord)!


Bild från i Söndags - Queen Elizabeth Garden


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0