elin

Nu sitter jag här nyduschad och fräsch inför min lektion. Det jobbiga är bara att jag ska grisa ner mig igen... innan jag beger mig, måste städa hall och lekrum. Skulle vara guld värt att hinna åka in till stan innan också, luncha med tjejerna. Nej, nu är det bara att dra upp byxorna och sätta fart!

Piffar till det lite med mig i min nya kappa

Som väntat har jag en helt otroligt fasansfull träningsverk idag. Dock inte så farligt i magen. BUT legs & bum are KILLING ME!!!!! Det är helt ärligt talat galet, jag kan näst intill inte sätta mig ner, och när jag väl kommit ner, då kommer jag inte upp! Antar också att det var själva poängen med att gå dit i första tagen. Så det är kanske dags att sluta klaga?

Imorgon börjar iallafall min English conversation class. Då den bara är muntlig, håller jag verkligen tummarna stenhårt för att det är något vettigt folk som är där. Det blir ju inte så där jätte givande att sitta där och försöka utvecklas, om resterande i gruppen är som fågelholkar... vi får se imorgon helt enkelt. Får göra det bäst av situationen! Det kanske är jag som blir ”kakhålet”?

För att liva upp det lite här på min annars väldigt livlösa blogg, tog jag mig friheten att fotografera mina vänner när vi (precis som vi "alltid" gör) satt och fikade/åt lunch på Starbucks idag. Jag tar mig också friheten att lägga upp några bilder när jag ser ärligt talat för jävlig ut, men också för jävligt rolig ut. Kan inte låta bli att ge er ett lika härligt skratt, som det gav oss!

  
  

Kan bara tänka mig träningsverken som kommer sitta i dessa kroppsdelar imorgon...

Jag var på ett träningspass som hette just "legs, bums and tums" ikväll. Förhoppningsvis var det inte sista gången jag testade på det. Den kvinnliga instruktören var kanske närmare 60. Oj vad jag kan drömma om att se ut så, när jag är i den åldern. Men jäklar vad jag ska försöka! Inga mer chokladkakor för min del, eller jag ska iallafall göra ett tappert försök att trappa ner lite...

Imorgon är det interior design igen, 3:e av 10 tillfällen. Det ska bli kul att fortsätta kladda lite på skissen.

Igår fyllde min älskade söta mormor 88 år! Hur kunde jag ha missat det?

Gårdagen spenderades först i Southampton med Olivia, Jannike och Irene. Mycket trevligt. Också trevligt att jag kom hem med två par skor, betalade för ett, vilket jag inte tackade nej till! Var dessutom på jakt efter en kappa som jag efter mycket sökande hittade, får dock tack vare det leva väldigt snålt numera!

Fredagen fortsatte lite svajigt.

När jag i min ensamhet satt och strök under dagen, slutade snopet strykjärnet att fungera. Strömmen hade gått i vissa delas av huset, bland annat köket med kyl och frys… Då också telefonen var en av dessa delar i kombination av att min mobil hade runnit ut med pengar, blev det för mig att störta ut till bilen för att fara iväg till affären i försök att fylla på denna med pengar… vilket inte gick. Men den (då) snälla kassörskan lånade mig hennes telefon. Med instruktioner från pappan här i familjen lyckades jag ändå inte få igång strömmen när jag genomblöt av regnet kom tillbaka till huset igen... Men nu vet jag hur det går till, till nästa gång! Man ska se möjligheter och inte hinder...

Kvällen tillbringade jag här i huset, barnvakt stod skrivet på planeringen. Satt i soffan och pratade med Simon via skype. Omkring 22 blev ALLT svart. Inte själva datorn som fortfarande gick på batteriet. Men allt annat… denna gång var det inte bara ”vissa" delar av huset som var nerlagt, nej, det var hela byn. Lite halv jobbigt måste jag säga. Lyckades iallafall hitta en ficklampa, dock med galet dåligt batteri och slutade att fungera efter en kvart. ! Trots att det under en burk som stod upp- och ner på golvet, krälade en galet stor spindel (som jag fångat tidigare under kvällen) - SÅ överlevde skräcken!

Tänk att det idag är den 1:a oktober. OKTOBER!!!
Tänk att jag har varit här sedan april. APRIL!!!

Tänk vad fort tiden har gått, men ändå så otroligt långsamt vissa stunder.
Tänk vad mycket jag har varit med om...


Bild från min sista helg ute med favorit-tjejerna. Innan jag for iväg hit till ön.

Idag är det onsdag. Nu ska jag sätta fart med att städa pojkarnas sovrum. Mycket spännande, hur många spindlar ska jag hitta idag?

Sen ska jag möta upp med au pair folket och avtacka Adeline som spenderar sin sista dag i UK idag. Det är en av de saker som är jobbigt med au pair livet. Att se vänner åka hem, en efter en. Hittills tre, fyra efter idag. Någon har jag nära kontakt med fortfarande, medans jag inte hört ett ord från en annan. Jag vet att några av dem, kommer jag antagligen aldrig se igen. Medans jag med andra kommer få galet härliga minnen med, utanför UK och au pair världen. Det lustiga är, att nästa gång, då är det min tur att åka hem!

Bara så där "för att", så slänger jag upp en bild på Emelie och Jannike från i lördags.

Bournemouth beach, 20100915

Idag har jag haft min andra lektion i Interior Design. Vår första uppgift är att (på papper) inreda en lägenhet med Moroccan style för en familj bosatt i Bristol. Vi ska göra planlösningen med väggar, fönster, dörrar och inreda med belysning, möbler, gardiner, kamin ec., på ca 45m² stor golvyta. Vi ska även bestämma materialet på golv, väggar tak, tyger, ja allt. Det ska vara inrett med ett kök, matplats, vardagsrum, hall och arbetsplats, och gärna ha stora fönster/dörrar ut mot trädgården. Sen är det en lista med diverse andra kriterier och önskemål som denna påhittade Bristol familj behagar att ha.

Vi började skissa på vår "floor plan" idag. I början stod det helt still i mitt annars livliga huvud, hade inga som helst idéer på något plan. MEN när väl idéerna började trilla ner, då började det bli svårt. HUR i helskotta ska jag få ner alla dessa idéer på papper? Eller få rum plats med alla dess idéer på en 45m² stor yta? Men jag antar att det är det som kursen går ut på, att lära sig få sina idéer att fungera i praktiken och inte bara i fantasin. Vi får se hur det går...

Nu ligger jag i sängen och inväntar maten…

3 månader kvar till jul.

Jag mår rent ut sagt skit. Det känns som att mitt huvud balanserar på en pinne som ska liknas som min nacke. På denna stela pinne, sitter min så kallade hals som håller på att brännas sönder, en bit upp sitter mitt huvud som snart exploderar. Lustig känsla det där. Men det blir väl bättre snart, får man väl hoppas! 

Skönt med fredag i alla fall, imorgon ska jag ta mig en oförskämt lång sovmorgon.

(Komplettering: Alltså, jag är inte döende, även fast jag kände mig så imorse. Jag är bara super duper förkyld!)

Jag sprang precis från bilen...


   

I denna stunden skulle man kunna tänka sig att jag gör i ordning mig för att åka iväg till min Engelska kurs. Men inte då, de ringde nämligen i förrgår jag meddelade att den är inställd! Förlåt för uttrycket, men jag verkligen HATAR detta college!!! De har så otroligt dålig koll på allt som inte rör dem själva. Jag ringde nämligen förra veckan och frågade om kursen skulle gå eller ej, fick till svar "ja det tror jag, jag har inte hört något annat". Jag blir så förbannat irriterad! Nej, nu ska jag städa och sen kila ner till stan för att äta lunch med några i "au pair gänget".


Jag var på min första lektion i Interior design igår, var inte riktigt som jag förväntat mig, men ska vänta till nästa vecka innan jag yttrar mig för mycket. Vi var kanske 10 personer, jag, olivia och två till under 25. Sen var resterande mellan 45 och 70!

Backspegeln lagad och klar nu sen 30 min tillbaka.
Allt fixar sig med lite dubbelhäftande tejp :)

Körde hem från Salisbury igår. Klockan var omkring 22:20. Tänkte på hur bra veckan varit, lugn och skönt med roliga upptåg. Sista sträckan innan jag kommer till huset, består av en lång nedförsbacke. När jag inte har brottom, brukar jag där helt släppa gasen, och bara sakta rulla ner. Efter halva vägen, när backen började plana ut igen. Fick jag ett möte med en annan bil. Då det var helt kolsvart, kör jag automatiskt lite till vänster för att underlätta mötet. Precis när den andra bilen passerar. PAAANNNG!!!!

Kunde för att i världen inte förstå vad som hänt. Kör in mot sidan, kollar åt vänster, ser att sidospegeln saknas, bara själva spegelglaset. Ingen skada på själva bilen på något sätt, förutom att glaset saknades. Chockad som jag var, vände jag och körde tillbaka. Såg en sopptunna som stod ca 15cm ut i gatan...

Om jag inte hade fått en möte precis då, precis där... då hade jag inte kört mina ca.10cm längre åt vänster, precis då, där. Då hade jag inte heller bangat in i denna förbannade jäkla sopptunna, som någon lat jävel inte kunde hålla på sin uppfart! Lite längre fram hittade jag spegelglaset, krossat.

Med gråten i halsen, och den krossade spegeln, körde jag hem till huset och berättade vad som hänt. Jag tror att det kommer bli bra. Det måste det!



Nej men annars har veckan varit super!!! Numera är jag Honey Blonde, vilket jag tror att jag kan vänja mig vid!